Bilden av Norrland 2010

2011-01-14

Det tycks som att begreppet Norrland upplever en blomstringsperiod. Arbetet med att skapa Region Norrland går oförtrutet vidare. Turistnäringen i Västernorrland marknadsför sig under devisen Visit Norrland. Och Sundsvall framhärdar i att profilera sig som Norrlands huvudstad.

Under 2010 har ett flertal norrlänningar utmärkt sig på olika sätt. En arbetargrabb från Ockelbo fick prinsessan och halva kungariket. En tvillingbrorsa från Övik utsågs till bäste spelare i världens bästa hockeyliga. En son av Porjus sjönk som en sten på världsrankingen och väckte hela världens vrede när hans bolag släppte ut olja i mexikanska gulfen. Och idel norrlänningar såg till att göra vinter-OS i Vancouver till en blågul glädjefest med elva medaljer.

Men inget av allt detta har givit Norrland någon medial exponering. Det visar årets första spaning från Skylark PR.

Vi har identifierat 340 artiklar i ledande svenska nyhets- och affärstidningar som publicerats under 2010 där ord som Norrland eller norrlänning haft en framträdande roll. Inte i någon av alla dessa artiklar nämns Daniel, Henrik, Carl-Henrik, Anja, Charlotte, Marcus, Björn, Anette med flera. Inte heller Region Norrland, Visit Norrland eller Norrlands huvudstad för den delen.


Väder & oväder

Två personer som däremot uppmärksammas i egenskap av att vara norrlänning är Maud Olofsson och Lars Lagerbäck. Kanske är det bara en slump att dessa två haft ett ganska motigt år och hamnat i looser-facket. Mönstret går dock igen i andra sammanhang och det krävs ingen konspirationsteoretiker för att uppbåda en känsla av att media ägnar ansenlig energi åt att sprida en eländesbild av Norrland.

Ta bara det här med väderleken. Det mesta om Norrland som rapporteras i svenska medier handlar just om vädret. Eller ovädret, rättare sagt. För det är inte precis pastorala idyller med gnistrande snöfyllda vidder, sprakande norrsken och ljusa sommarnätter det handlar om. Nyhetsmedierna tar tacksamt emot prognoserna från SMHI som erbjuder ett rikligt material för att bygga vidare på bilden av Norrland som en kärv och ogästvänlig trakt.

På vårkanten snösmältning med vattenmassor som sveper bort vägar och hus. I september ”sommar i hela landet men höst i Norrland”. I december snökaos med virke som blir liggande och fördärvas i skogen, ambulanser som inte sig fram till nödställda och julfirare som varnas för att försöka ta sig till Norrland. På nyhetsplats i Svenska Dagbladet meddelas att ”Till och med Stockholms innerstad börjar se ut som en bonnhåla i Norrlands inland med vita gator av packad snö”.


Bidragsberoende

Sammanfattningsvis lämnar mediebilden av Norrland en hel del i övrigt att önska. Skylarks granskning vittnar om en avlägsen, kylslagen och ödslig trakt som lämpar sig för experiment och exploatering av skilda slag; biltester på is, malmbrytning, Nato-övningar med stridsflyg och vindkraftverk. Lite av ett svenskt Alaska. I den mån det finns några människor här så ägnar de sig åt skogs- eller gruvarbete. Om de nu arbetar alls. De flesta tycks vara pensionärer eller bidragstagare som lider av sorkfeber och övervikt.

Bidragsberoendet är inte att ta miste på. Norrlänningarna tycks vara kroniskt nödställda. Det finns till exempel ett särskilt ”Norrlandsstöd” på 318 miljoner för att hålla jordbruket igång. Kristdemokraterna har föreslagit att alla som flyttar till Norrlands inland ska få nedsättning av studielånet. I valrörelsen lovade näringsminister Maud Olofsson två miljarder kronor i riskvilligt kapital till Norrlands inland. Olofsson försökte påskina att satsningen var någon sorts belöning till ”de bygder som genom vattenkraftens utbyggnad starkt bidragit till Sveriges industrialisering” men de flesta uppfattade nog förslaget som ytterligare konstgjord andning.

Pompa och ståt vid Botniabanans invigning kunde inte dölja misstron från centralmakten. Finansdepartementets Urban Karlström påminde om att regeringen varit tveksam till satsningen men att man nu hoppas att den blir en resurs som tillför nytta till Norrlandsregionen; ”en del av Sverige som verkligen behöver utvecklas” (min kursivering).


Gubbvälde

Att Norrland är en plats för karlar är ställt bortom varje tvivel. Tysta starka män med värderingar som passerat bästföre-datum för länge sen men som vet hur man backar med släp och hanterar en bössa. Ungefär som i filmen Jägarna, vars uppföljare spelats in under året och genererat ytterligare vatten på machokvarnen.

En kolumnist i Göteborgs-Posten skriver om ”den norrländska synen på kärlek; tystlåtenhetens privilegium och martyrskap”. Kolumnisten väninna hade frågat sin norrländske make varför han inte sa att han älskade henne. ”Man spelar tills domaren blåser”, blev hans svar.

I Övertorneå blev det kris när det skulle anställas en ny präst och bara kvinnliga sökanden fanns. Medlemmar av kyrkorådet hotade säga upp sig och den avgående komministern förklarade i media att ”Det behövs en ärrad galt. Församlingen är inte redo för en kvinna”.

Artisten Jonathan Söderström utvecklade spelet ”Norrland” till invigningen av Kulturbygden i Sollefteå. Enligt Aftonbladet handlar spelet om ”en våldsfixerad digital norrlänning som är obekväm med sin sexualitet och plågas av självhat och självmordstankar. Han vandrar omkring i skogen med sin bössa och skjuter älg, dricker öl och pissar på myror.” Artisten själv medger att han aldrig varit i Norrland och därför baserade sitt spel på fördomar.


Ljuspunkter

Varför ser det då ut så här? Varför ägnar sig medierna aktivt åt att lägga avsevärda hinder i vägen för alla norrländska försök att hävda sig i den livsviktiga kampen om att locka till sig den unga och högutbildade arbetskraften?

På dessa frågor finns nog inget entydigt svar men det är väl känt att medier tenderar att befästa invanda bilder och mönster snarare än att balansera och problematisera. Sannolikt är det så att svenskarnas gängse bild av Norrland ser ut ungefär så här (avlägset, kallt, ödsligt, tärande, efterblivet) och därför vinklas medierapporteringen så att det ska passa in i – och befästa – den mytbilden.

Att ta strid med mediehusen och kräva en rättvisare och mera positiv bild av Norrland vore en uppgift för en Sisyfos. Bättre då att anlägga moteld och bombardera redaktionerna med spännande och intressanta historier som de bara inte kan låta bli att publicera. Ganska omgående skulle en sådan strategi kunna stärka varumärket Norrland påtagligt och fungera som vaccin mot fortsatt negativ mytbildning.

Tvivelsutan rymmer Norrland styrkor och ljuspunkter att arbeta vidare med. Detta behöver man inte se sig som om särskilt länge för att upptäcka. Inom ramen för denna spaning framträder sport, kultur och i viss mån även mat & dryck som områden där Norrland omnämns både uppskattande och respektfullt.

Ett konkret exempel utgör travsporten med stora mängder publicitet för firade stjärnor som Robert Bergh, Ulf Ohlsson och Åke Svanstedt, alla betraktade som norrlänningar av media (även om Svanstedt numera har flyttat söderut). Tävlingen Open Trot på Bergsåker, beskrivs som Norrlands svar på Elitloppet.

Övrig sport får inte så många träffar i denna undersökning men vi vet av erfarenhet att Norrland håller hög klass på området, speciellt vintersport.

På kulturens område finns en lång rad färgstarka norrlänningar, både levande och döda. Följande exempel från denna spaning visar på bredden i utbudet; författaren Torgny Lindgren, popstjärnan Annika ”Säkert” Norlin, målaren Helmer Osslund och rappande luleåtrion Movits! Nämnas måste också Norrlandsoperan i Umeå, en innovativ kulturinstitution som håller hög konstnärlig nivå och får mycket utrymme i riksmedia.

Mediebilden av området mat & dryck i Norrland domineras inte oväntat av negativa artiklar om bär, med klena skördar och frustrerade gästarbetare. Men här finns också ett antal positiva inslag. Till exempel bärbolaget Polarica som med hjälp av finska pengar nu ska ut på världsmarknaden. ”Vi kan se till att den anrika norrländska mat- och kulturtraditionen blir en internationell angelägenhet”, säger Martin Grotenfelt, på finländska riskkapitalbolaget Intera till DI.

Från Piteå meddelas att färdigrätter från livsmedelsföretaget Vilda Smaker tar plats i Icas och Coops hyllor. Och den italienska regionen Veneto har besökt Norrland för att träffa företagare inom livsmedel (och miljöteknik).


Ambassadörer

Känslan är att varumärket Norrland skulle kunna stärkas väsentligt med insatser inom dessa tre områden; sport, kultur och mat & dryck. Till exempel med sponsringssamarbeten och ambassadörsinsatser som syftar till att exponera och lyfta fram det norrländska hos våra mest spännande och framgångsrika individer och organisationer.

Saken ligger i mångas intresse men frågan är vem som ska ta ansvaret för att rulla igång och samordna det hela. Kanske de tre som nämndes inledningsvis; Region Norrland (Norrstyrelsen), Visit Norrland och Norrlands huvudstad?


Som lite socker i botten följer här avslutningsvis, utan inbördes ordning, några enstaka exempel på norrlänningar som gjort positiva avtryck i det svenska medielandskapet 2010:

  • Det norrländska näringslivet är på investeringshumör. Hittills i år har Norrlandsfonden lånat ut över 200 miljoner kronor, vilket är betydligt mer än i fjol.

  • Umeåföretaget Designmäklarna i Norden fick prestigeuppdraget att skapa entrétorget ”Seller” på Stockholm Furniture Fair.

  • Bakom norrländska Polarbröd, med storsäljare som Polarkakan och renklämman, står tre generationer kvinnliga entreprenörer.

  • Läskedrycker smaksatta med nostalgi har blivit en framgång för Norrlandsbryggeriet Vasa. Klassiska varumärken som Portello, Guldus och Trocadero ska nu lanseras i Stockholm.

  • Vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå pågår spetsforskning inom bland annat genterapi.

  • Skogs- och gruvbolagens goda tider har varit en injektion av framtidsoptimism på den norrländska arbetsmarknaden. Var tredje norrlänning tror att det blir jobbyte det närmaste året, att jämföra med bara 23 procent av stockholmarna.

  • Paret Eva Sandgren-Forslund och Dan Forslund lämnade trygga kommunala anställningar och öppnade gourmetkrogen Grannäset i Kälarne mitt i Norrlands inland.


Så gjorde vi: Med hjälp av artikeldatabasen Affärsdata genomsöktes samtliga artiklar i tidningarna Affärsvärlden, Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Ny Teknik, Svenska Dagbladet och Veckans Affärer som publicerats under år 2010 och där ord som Norrland och norrlänning funnits med i artikelns rubrik eller inledning. Det blev totalt 340 artiklar vars innehåll vi sedan läst, analyserat och sammanställt.

3 kommentarer till Bilden av Norrland 2010


  • annika höök
    15 Januari 2011, kl 9:54 fm

    hej jerker! Skrev just en lång kommentar som försvann. Men kort kul humoristisk analys. Bra öppning om nya spännande historier som jag gärna bidrar med. Såg att du missat att Härnösand blivit årets jazzkommun 2011 och att Öbacka jazz och blues och metropo utsågs av jazzmusikerna till sveriges bästa jazzklubb 2009. Just nu tänker jag på Viktor Olauson (25), med rötter i Härnösand och suverän altviolinist som planerar kammarmusikfestival i maj 2011. konserter i Härnösand, Sundsvall och på Lotsstugan! Vi hörs Annika


  • Gudrun Brännberg
    16 Januari 2011, kl 4:38 em

    Hej!

    Vad nyttigt att få perspektiv på norrlandsbilden. Men trist att den ser ut som schablonen.

    Som stolt norrlänning vill jag gärna bidra till att skapa en positivare bild. Men du har säkert rätt i analysen – att det behövs initiativtagare som samordnar, benämner och kanaliserar vad som sker i denna halva av landet.

    Hälsning
    Gudrun


  • jerker
    17 Januari 2011, kl 9:12 fm

    Gudrun & Annika! Tack för responsen!
    Jag tror det finns många skäl till att vara stolt norrlänning. Under mina år i Sthlm (94-05) så var det mycket positivt att vara norrlänning. Dels var det en fördel på arbetsmarknaden, där schablonbilden är att norrlänningen är arbetsam, trevlig och kreativ. Dels umgicks norrlänningar i exil ganska intensivt, ungefär som irländare i New York. Jag var mer el mindre aktiv i föreningar som Vildhussen, GIF08 och Sollefteåbygdens Vänner där det fanns en högst påtaglig norrlandsvurm.

Lämna en kommentar